Jag tänkte försöka sammanfatta lite kring mina erfarenheter av rosorna i min trädgård. Jag har ett knappt 50-tal olika sorter och av vissa har jag flera av samma sort. Ovan syns austinrosen Harlow carr som jag tycker är en sötnos. Den har ganska små, lätta blommor och orkar därför bära upp sig bättre än många andra austinrosor.
Rose de Rescht har jag som stamros. Den växer galet mycket och jag är nästan rädd att den ska knäckas. Min klart härdigaste stamros. Den verkar helt opåverkad av våra vintrar. Blommar enormt rikligt i början av sommaren och kommer med ett andra flor nu. Doftar fantastiskt och med en ganska skarp färg. Det negativa skulle vara att plantan i slutet av sommaren får svartfläcksjuka.
Constance spry. Den vackraste austinrosen enligt många. Engångsblommande klätterros. Ganska ny hos mig och har vuxit till sig rejält den här sommaren.
Samma ros...
Mary Rose. En ros att rekommendera! Klarar bra att hålla sina blommor upprätta och har inte frusit ner alls hos mig.
Paul´s Himalayan musk. En söt klätterros med mängder av små fluffiga ljusrosa blommor.
Planterades förra året hos mig och har denna sommaren glatt svingat sig upp i äppelträdet. Vill man ha en bra trädklättrare som inte är en honungsros är denna bra.
Alchymist. Ja vad ska man säga. Underbar tycker jag! Varierar mellan rosa och aprikos blommor och blommar rejält i början av sommaren. Blir svarfläcksjuk hos mig senare under sommaren, men den är förlåten eftersom den är just underbar!
Charles austin. Stora blommor åt det aprikosrosa hållet. Bär upp sig ganska bra.
Lykkefund. En av mina favoriter. Så klart. Hur skulle man kunna tycka något annat! Engångsblommande under några veckor, frisk, med en underbar doft och senare med små nypon. Köp om ni inte har en! Bered en rejäl plats åt damen, det behöver hon!
Crown princess Margarete. Blev väl årets ros förra året om jag inte minns fel. Jag är lite dubbel till hennes skönhet. Blommorna är vackra men det är en ganska spretig ros hos mig och jag har fler än en av dem. De slänger sig åt alla håll. Blommorna nickar oftast också något.
En favorit. Wisley 2008. Fryser ner rejält men blommar fantastiskt ändå. Nästan helt frisk, kan får något blad längst ner med svartfläcksjuka. Ganska upprättväxande men vissa blommor nickar lite. Vid kraftig blåst knäcks en del blommor från den. Vill kanske står lite mer skyddat än hos mig.
En annan favorit som lätt konkurrerar ut Crown princess Margarete är den här skönheten; Lady of Shalott. Stabil, håller sina blommor bra och frisk.
Jasmina. En klätterros som har tagit lite tid på sig men som helt klart är odlingsvärd.
Jasmina igen... Växer med en blålila klematis hos mig och de är ett vackert par.
En av de finaste! Leonardo da Vinci. En av mina första rosor och jag tror att den också har blivit årets ros någon gång. Tyvärr utan doft och ibland lite svartfläcksjuk men så underbara blommor!
Leonardo...
En stor klätterfavorit; Valdemar. Snabbväxande, engångsblommande under nästan en månad och frisk. Utan doft men vad gör det! Köp om ni inte har!
Valdemar...
En annan småblommig klättrare som tar över när Lykkefund och Valdemar har blommat över, nämligen Rosenholm. Så fluffig och fin och med en rejäl växtkraft. Också doftlös... En favorit!
Den växer på alla bredder och höjder. Något år frös den ner ganska mycket men det tar den igen under säsongen.
Och slutligen, en av austins vackraste och bästa tycker jag; Queen of Sweden. Det är rosen som också finns i min header. Helt upprättväxande och med fantastiskt fin form på blomman. Inga slängiga grenar som knäcks eller blommor som hänger. Hade jag bara fått ha en austinros blir det där här donnan.
Några austinrosor som jag tycker är allt för veka och inte har visat här är Spirit of Freedom, William Morris och Eglantyne. Leander växer ganska dåligt hos mig och lika så The wedgewood rose, Tea Clipper och The generous Gardener. Princess Anne är helt okej även om det är en ganska lågväxande ros medan Winchester Cathedral är ganska klen fortfarande.
Vill man ha röda rosor som blommar länge och är friska rekommenderar jag HC Andersen. Det är den rosen jag har på framsidan och den första jag planterade. Jag har fem i rad med stäppsalvia emellan. Efter hand har jag dock kommit på att jag gillar rosa rosor bättre:).
En annan bra ros är Ghislaine de Feligonde med sina lite mindre gulvita blommor som blommar en stor del av sommaren och är kraftig och fin. Får lite svartfläcksjuka hos mig under sensommaren.
Astrid Lindgren är en söt ljusrosa ros som också är odlingsvärd. Stabil och ganska långblommande. Som häck gillar jag Stanwell Perpetual som växer lite ostyrigt och kan vara lite seg i starten med att komma upp i höjd men den doftar underbart och kräver minimal skötsel. Blommorna kan dock bli lite mosiga av för mycket regn. Precis som blommorna på Martin Frobisher, som annars är en ros jag älskar för dess blomrikedom och växtkraft. Den växer på egen rot och gillar våra vintrar! Två andra kanadensare som jag älskar är Therese Bugnet och Louise Bugnet, rosa respektive vit. Friska och lättskötta och blommar länge. Louise Bugnet har dessutom fantastiskt fina nypon om blommorna får sitta kvar.
Mme Boll är en fin gammaldags ros med underbar doft som blommar rikligt i början av sommaren och kommer med ett andra flor nu. Kan se lite skräpig ut efter blomningen.
Jag har några sorter till men de har jag inte direkt något att skriva om just nu. Sedan kan ju rosor så klart vara olika beroende på i vilken zon och i vilken jord de växer. Mina rosor får kogödsel på påse under våren och även lite annan gödning. I år blev det chrysan och benmjöl, lite blandat. Förra året fick de pelleterad hönsgödsel och speciell rosgödsel. Jag tror på att variera gödningen lite. Jag har lerjord hos mig men vid plantering brukar jag blanda upp jorden med antingen lite ko på påse eller rosjord beroende på vad jag har hemma. Rosor gillar vatten! Framförallt på våren när tjälen har gått ur marken och även under sommaren. Det är jorden och inte bladen som vill ha vatten, men ibland är jag lat och sätter vattenspridaren ändå.
När det gäller sjukdomar har jag givit upp att bekämpa dem. För skruttiga rosor tas bort, andra får bo kvar och man får bara acceptera dem. Jag har provat med Binab under några säsonger men upplever helt ärligt ingen större skillnad och det är ett dyrt preparat. Jag tror på att ge rosen så bra förutsättningar som möjligt för att om möjligt förebygga problem. Bra jord, gödning, sol och vatten.
Ja ha ja... Det blev kanske inte precis så lite om rosor...Hmm...